Ett litet knytte och m
Har varit hemma hos mamman och lillfian en sväng nu eftermiddag/kväll. Känns tråkigt att jag träffat dem så lite nu på senare tid. Lillfian växer för fullt, lika söt och gosig som sist. Om inte än sötare och gosigare, nu skrattar hon och ler och sprattlar för fullt.
När jag ser henne har jag svårt att förstå hur jag kunde göra abort. Visst, jag hade ett år kvar på gymnasiet men ändå? Ett sådant underbart litett knytte. Ska dock undvika att tänkta på det, har tillräckligt med annat som tynger mig.
Mamman mådde dock inte bra. Det är förståligt. Själv drabbades jag inte av hennes dåliga humör, men andra snästes av rätt så bra. Hennes pojkvän vet inte om han kan fira jul med henne eftersom han ska vara hundvakt åt sitt ex. Hmm.... Samt att fadern till barnet fortfarande håller sig undan. De har till och med varit hemma hos honom. Så nu väntar polis. Det allena är otroligt tungt för henne, att hennes pojkvän dessutom gör så gör ju inte situationen bättre.
Själv så har jag mått bättre idag, fast när a kom hem på lunchen blev det tillfälligt värre, samt när jag åkte hem till mig. Känner hur omvärlden försvinner och hur det är tungt att andas. Men när jag glömmer det mesta så blir jag även kvitt dessa besvär. Tyvärr är jag ju som person en sådan som tänker alldeles för mycket.
Tänker just nu på att m vid det här laget med all säkerhet fått julkortet från mor, ändå hör han inte av sig. Hans föräldrar samt morfar måste dessutom fått julkorten från mig. Kanske undrar han varför han inte fick något av mig. Eller så har han väl träffar någon annan vid det här laget. Han förtjänar all lycka i världen, men det svider ändå inom mig. Suck...
När jag ser henne har jag svårt att förstå hur jag kunde göra abort. Visst, jag hade ett år kvar på gymnasiet men ändå? Ett sådant underbart litett knytte. Ska dock undvika att tänkta på det, har tillräckligt med annat som tynger mig.
Mamman mådde dock inte bra. Det är förståligt. Själv drabbades jag inte av hennes dåliga humör, men andra snästes av rätt så bra. Hennes pojkvän vet inte om han kan fira jul med henne eftersom han ska vara hundvakt åt sitt ex. Hmm.... Samt att fadern till barnet fortfarande håller sig undan. De har till och med varit hemma hos honom. Så nu väntar polis. Det allena är otroligt tungt för henne, att hennes pojkvän dessutom gör så gör ju inte situationen bättre.
Själv så har jag mått bättre idag, fast när a kom hem på lunchen blev det tillfälligt värre, samt när jag åkte hem till mig. Känner hur omvärlden försvinner och hur det är tungt att andas. Men när jag glömmer det mesta så blir jag även kvitt dessa besvär. Tyvärr är jag ju som person en sådan som tänker alldeles för mycket.
Tänker just nu på att m vid det här laget med all säkerhet fått julkortet från mor, ändå hör han inte av sig. Hans föräldrar samt morfar måste dessutom fått julkorten från mig. Kanske undrar han varför han inte fick något av mig. Eller så har han väl träffar någon annan vid det här laget. Han förtjänar all lycka i världen, men det svider ändå inom mig. Suck...
Kommentarer
Trackback
