~fairytale gone bad~

Har redan släckt en gång och försökt somna. Försökte iofs inte så länge, men jag kände att det kommer att bli svårt inatt. Jag började gråta. Låg och tänkte på m.

Det är hopplöst. Vill verkligen veta vad som har hänt. Jag oroar mig för det värsta. Samtidigt som jag är ledsen över att ha förlorat honom. För det känns verkligen som om jag har det.

Så tankarna tillsammans med tandvärken, vilken går i vågor (just nu är den hemsk, den strålar ner i käkbenet ut till hakspetsen till och med) kommer nog att hålla mig vaken ett bra tag till.

Som tur är upptäckte jag att Scream 2 gick efter den första filmen.

För att återgå till min förtjusning över dessa filmer. Tror att det delvis kan hänga samman med att det är Wes Craven som regiserat dem, och även de fantastiska Terror på Elm Street, vilket var vad man såg på mellanstadiet. Tycker fortfarande om allas vår Freddie.

Får väl tänka på den ramsan ikväll:

one, two  - Freddie´s coming for you
three, four - have you locked your door
five, six - hold your crusifix
seven, eight - gonna stay up late
nine, ten - never sleep again

Ursäkta min värdelösa engelska. Kanske en bra ursäkt till att hoppa av kursen i Jönköping.