slutet v 4, Uppsala o a
Var nu ett tag sedan jag skrev sist, och det finns väl en hel del jag skulle kunna ta upp.
Skrev exempelvis detta på tåget upp till Uppsala: Dofter, avsyn, tåget badbomb. X2 kanel. Nyfiken lilla my, konstig lilla my. Goding undrar. Aldrig riva. Tålamod tryter. En hel del mys. Men jag vet inte om det kommer att hända ngt mer. Vissa kommentarer msn underbara.
Vet faktiskt inte om jag känner för att vidareutveckla det hela. Men som egen minnesanteckning kan jag säga att parfymen vid avs påminde mig om ngn. Efter en hel del funderande och på grund av känslan den gav mig kopplade jag den till Hauke, Tyskland. Vet inte om det stämmer, men det kändes som så. Min kommentar till det är bara: jag är ett jävla svin.
Uppsala var trevligt. Det var kul att träffa tjejerna. Har ju knappt hängt med på något av det tidigare tillfällena de dragit ihop något. Men att gå på stan under lördagen var något enerverande. Vi var 7 tjejer och 5 av oss fick konstant vänta på 2 andra... Men lite fick jag shoppat med. :) Har inte kollat hur mycket jag gjorde av med, men över tusenlappen iaf.
Blev en hel del messat under den helgen. Med en viss e och även med en blånisse. Något som inte gick tjejerna förbi. Dessvärre hörde jag även av någon jag helst ville slippa, nämligen a. På söndagen ringde han först, jag svarade inte och efter en liten stund kom det första messet:
"Hej på dig. Allt bra? Tänkte bara göra om du kan ringa mig?"
På det svarade jag: "Men vad är det du vill? Jag känner faktiskt inte att vi har ngt att prata om." Direkt efter att jag skickat det ringde han igen. Åter ignorerade jag det.
"Tycker bara du har blivigt så arg på mig. Förstår inte riktigt varför. Tänkte bara ringa och prata lite med dig som kompis. Inget allvarligt. De hade varit skönt så kanske de går lite lättare om ja bara fick prata med dig en gång. Ska inte gråta eller tjata vill bara prata! Vill absolut inte vara ovänn med dig!"
Mitt sista svar till honom: "Jag är inte arg. Jag vill bara bli lämnad ifred." Men han fortsatte att skicka. Tror att han försökte ringa någon mer gång också. Kan säga att det kändes väldigt skönt att ha några av tjejerna runt mig. Sjuksystern som själv haft ett ex efter sig sa att jag bara ska ignorera honom och att det sista steget är att byta nummer. Det fick hon göra, och hennes nya står fortfarande registrerat på hennes nya pojkvän, eller numera fästman. Resten av messen jag fick under den söndagen var:
"Jo jag har förstått de. Och ja vill absolut inte vara dum mot dig eller något sådant. Ja vet att du vill vara ifred men de skulle vara lättare allt om ja bara fick prata med dig en gång. Känns som om ja bara står still."
"Kan ja ringa dig? Eller är du upptagen?"
"Ville bara prata med dig. Förlåt. Ja vet att ja inte kan göra något så de blir bra just nu. De va inte därför jag ringde. Mest för att ja ville känna att vi kunde prata med varandra. Hatar att ha de så här. Så ring mig om du vill."
På onsdagen 30 jan fick jag åter ett mess. Känns som ett desperat försök att få mig att svara. Återigen är jag otroligt glad över att jag hela tiden försöker göra rätt för mig ekonomiskt.
"Hej. Tänkte höra om ja skulle betala något för footlose? Måste bara säga en sak oxå Otroligt snygg bild du bytt till på facebook. Du är en fotomodell!"
På fredagen var jag ute och åt under lunchen tillsammans med en av killarna på jobbet, vi hade min bil. När vi kommit ut och är på väg mot bilen kommer en bil bakom mig och tutar. När jag vänder mig om ser jag att det är a. Suck tänker jag och bara fortsätter att gå. Sen ser jag att han vänder. Jag sätter mig snabbt i bilen. Jag har fan ingen lust att prata med honom och dessutom är vi sena tillbaka. A kör förbi. Skönt! Fast den jobbiga känslan i magen försvinner inte. Mycket riktigt, på vägen till jobbet står han och väntar på mig för att sen köra bakom mig hela vägen till jobbet för att parkera bakom mig. Stackarn som åkte med mig var livrädd. Sa att nästa gång kör han. Behöver jag säga att jag var fly förbannad? Jag sa till honom att "ursäkta om jag blir jävligt otrevlig nu, men jag går bara in, jag tänker fan inte prata med honom." Jag låste snabbt och gick mycket raskt mot ingången. Jag hör hur a ropar efter mig "Men XXX, Stanna" Till svar får han "NEJ! JAG ÄR SEN!" "Men stanna då! Kan jag inte bara få säga en sak?" "NEJ! JAG ÄR SEN!" Vad han än ropade efter mig fick han samma svar tillbaka. Stackarn som var med mig hade svårt att hänga med (han väger mer än några kilo över 100). Jag hoppas att ni förstår att jag tyckte att det var extremt obehagligt! Det blev att ringa mamma en sväng när jag kommit hem. Hon sa att jag skulle spara alla meddelanden och liknande, så jag kan anmäla honom om det fortsätter.
Den 7 feb efter att han sett mig tillsammans med e kom ytterligare ett mess:
"Hej XXX. Vill ändå inte vara ovänn med dig. Tycker om dig. Du va de bästa som hänt mig. Du va helt underbar och är fortfarande. Älskar dig. Kram a. Saknar dig."
I lördags bestämde jag mig för att plocka bort honom helt från msn. Kommer ju aldrig komma vilja ta bort blockeringen så... Tog även bort honom från facebook, vill inte att han ska kunna ha koll på mig där. Han har inte mer med mitt liv att göra! Bara en liten stund senare hade jag fått följande mess (såg det först morgonen efter):
"Hej på dig. Såg att du tagit bort mig på face book nu oxå. Vad är de ja har gjort dig? Du behöver inte göra mig mer illa än vad du har gjort. Svara gärna så ja vet vad de är för fel."
Att han upptäckte det så omedelbart betyder ju att han faktiskt försökt ha koll därigenom. Känns riktigt skönt att jag inte varit så aktiv där det senaste.
Kontaktar han mig igen får jag väl ringa upp honom och säga att jag vill att han slutar höra av sig. Lovade godingen att ta den konflikten. Fast egentligen känns det meningslöst eftersom han ändå inte tar in något av det man säger. Men jag måste försöka få ett slut på det hela. Jag har ju varit öppen om att han håller på gentemot e och jag ser ju att saken stör honom. Vilket jag förstår. Vill inte ge a chansen att förstöra så för mig.
A´s ex och tillika min vän har jag knappt sett sedan jag gjorde slut med a. Har messat lite med henne, men jag litar ju som sagt inte på henne. Har inte velat ta diskussionen om e och mig. Samt att jag vet att hon är sur på mig. Sådant märker man rätt snabbt vad gäller henne. Att hon är sur och arg på hela världen är ju iofs inget nytt. Men tydligen tjatar a en hel del om mig. Skickade ett mess där jag bad om ursäkt för att jag ställt till det för henne. På det svarade hon aldrig. Känner inte att jag orkar bry mig.
Skrev exempelvis detta på tåget upp till Uppsala: Dofter, avsyn, tåget badbomb. X2 kanel. Nyfiken lilla my, konstig lilla my. Goding undrar. Aldrig riva. Tålamod tryter. En hel del mys. Men jag vet inte om det kommer att hända ngt mer. Vissa kommentarer msn underbara.
Vet faktiskt inte om jag känner för att vidareutveckla det hela. Men som egen minnesanteckning kan jag säga att parfymen vid avs påminde mig om ngn. Efter en hel del funderande och på grund av känslan den gav mig kopplade jag den till Hauke, Tyskland. Vet inte om det stämmer, men det kändes som så. Min kommentar till det är bara: jag är ett jävla svin.
Uppsala var trevligt. Det var kul att träffa tjejerna. Har ju knappt hängt med på något av det tidigare tillfällena de dragit ihop något. Men att gå på stan under lördagen var något enerverande. Vi var 7 tjejer och 5 av oss fick konstant vänta på 2 andra... Men lite fick jag shoppat med. :) Har inte kollat hur mycket jag gjorde av med, men över tusenlappen iaf.
Blev en hel del messat under den helgen. Med en viss e och även med en blånisse. Något som inte gick tjejerna förbi. Dessvärre hörde jag även av någon jag helst ville slippa, nämligen a. På söndagen ringde han först, jag svarade inte och efter en liten stund kom det första messet:
"Hej på dig. Allt bra? Tänkte bara göra om du kan ringa mig?"
På det svarade jag: "Men vad är det du vill? Jag känner faktiskt inte att vi har ngt att prata om." Direkt efter att jag skickat det ringde han igen. Åter ignorerade jag det.
"Tycker bara du har blivigt så arg på mig. Förstår inte riktigt varför. Tänkte bara ringa och prata lite med dig som kompis. Inget allvarligt. De hade varit skönt så kanske de går lite lättare om ja bara fick prata med dig en gång. Ska inte gråta eller tjata vill bara prata! Vill absolut inte vara ovänn med dig!"
Mitt sista svar till honom: "Jag är inte arg. Jag vill bara bli lämnad ifred." Men han fortsatte att skicka. Tror att han försökte ringa någon mer gång också. Kan säga att det kändes väldigt skönt att ha några av tjejerna runt mig. Sjuksystern som själv haft ett ex efter sig sa att jag bara ska ignorera honom och att det sista steget är att byta nummer. Det fick hon göra, och hennes nya står fortfarande registrerat på hennes nya pojkvän, eller numera fästman. Resten av messen jag fick under den söndagen var:
"Jo jag har förstått de. Och ja vill absolut inte vara dum mot dig eller något sådant. Ja vet att du vill vara ifred men de skulle vara lättare allt om ja bara fick prata med dig en gång. Känns som om ja bara står still."
"Kan ja ringa dig? Eller är du upptagen?"
"Ville bara prata med dig. Förlåt. Ja vet att ja inte kan göra något så de blir bra just nu. De va inte därför jag ringde. Mest för att ja ville känna att vi kunde prata med varandra. Hatar att ha de så här. Så ring mig om du vill."
På onsdagen 30 jan fick jag åter ett mess. Känns som ett desperat försök att få mig att svara. Återigen är jag otroligt glad över att jag hela tiden försöker göra rätt för mig ekonomiskt.
"Hej. Tänkte höra om ja skulle betala något för footlose? Måste bara säga en sak oxå Otroligt snygg bild du bytt till på facebook. Du är en fotomodell!"
På fredagen var jag ute och åt under lunchen tillsammans med en av killarna på jobbet, vi hade min bil. När vi kommit ut och är på väg mot bilen kommer en bil bakom mig och tutar. När jag vänder mig om ser jag att det är a. Suck tänker jag och bara fortsätter att gå. Sen ser jag att han vänder. Jag sätter mig snabbt i bilen. Jag har fan ingen lust att prata med honom och dessutom är vi sena tillbaka. A kör förbi. Skönt! Fast den jobbiga känslan i magen försvinner inte. Mycket riktigt, på vägen till jobbet står han och väntar på mig för att sen köra bakom mig hela vägen till jobbet för att parkera bakom mig. Stackarn som åkte med mig var livrädd. Sa att nästa gång kör han. Behöver jag säga att jag var fly förbannad? Jag sa till honom att "ursäkta om jag blir jävligt otrevlig nu, men jag går bara in, jag tänker fan inte prata med honom." Jag låste snabbt och gick mycket raskt mot ingången. Jag hör hur a ropar efter mig "Men XXX, Stanna" Till svar får han "NEJ! JAG ÄR SEN!" "Men stanna då! Kan jag inte bara få säga en sak?" "NEJ! JAG ÄR SEN!" Vad han än ropade efter mig fick han samma svar tillbaka. Stackarn som var med mig hade svårt att hänga med (han väger mer än några kilo över 100). Jag hoppas att ni förstår att jag tyckte att det var extremt obehagligt! Det blev att ringa mamma en sväng när jag kommit hem. Hon sa att jag skulle spara alla meddelanden och liknande, så jag kan anmäla honom om det fortsätter.
Den 7 feb efter att han sett mig tillsammans med e kom ytterligare ett mess:
"Hej XXX. Vill ändå inte vara ovänn med dig. Tycker om dig. Du va de bästa som hänt mig. Du va helt underbar och är fortfarande. Älskar dig. Kram a. Saknar dig."
I lördags bestämde jag mig för att plocka bort honom helt från msn. Kommer ju aldrig komma vilja ta bort blockeringen så... Tog även bort honom från facebook, vill inte att han ska kunna ha koll på mig där. Han har inte mer med mitt liv att göra! Bara en liten stund senare hade jag fått följande mess (såg det först morgonen efter):
"Hej på dig. Såg att du tagit bort mig på face book nu oxå. Vad är de ja har gjort dig? Du behöver inte göra mig mer illa än vad du har gjort. Svara gärna så ja vet vad de är för fel."
Att han upptäckte det så omedelbart betyder ju att han faktiskt försökt ha koll därigenom. Känns riktigt skönt att jag inte varit så aktiv där det senaste.
Kontaktar han mig igen får jag väl ringa upp honom och säga att jag vill att han slutar höra av sig. Lovade godingen att ta den konflikten. Fast egentligen känns det meningslöst eftersom han ändå inte tar in något av det man säger. Men jag måste försöka få ett slut på det hela. Jag har ju varit öppen om att han håller på gentemot e och jag ser ju att saken stör honom. Vilket jag förstår. Vill inte ge a chansen att förstöra så för mig.
A´s ex och tillika min vän har jag knappt sett sedan jag gjorde slut med a. Har messat lite med henne, men jag litar ju som sagt inte på henne. Har inte velat ta diskussionen om e och mig. Samt att jag vet att hon är sur på mig. Sådant märker man rätt snabbt vad gäller henne. Att hon är sur och arg på hela världen är ju iofs inget nytt. Men tydligen tjatar a en hel del om mig. Skickade ett mess där jag bad om ursäkt för att jag ställt till det för henne. På det svarade hon aldrig. Känner inte att jag orkar bry mig.
Kommentarer
Trackback
