.
s.159 ur Jag går bara ut en stund av Isobel Hadley-Kamptz
Träffande. Nog fler än Isobel som ställt sig den frågan. Boken är förövrigt väldigt läsvärd
Hmm..
Datorn lämnas hemma. Brukar inte vara så social när den är med, eller iallafall inte så social med dem jag ska träffa. Kommer kännas tomt. Väldigt tomt.
Nu måste jag sova. Får försöka uppdatera bättre nästa vecka. Den fruktade förmiddagsveckan!
så var det detta dära med planering...
Ny tid för besiktningen är beställd med, den tilldelade tiden passade grymt dåligt med tanke på att jag jobbar natt den veckan.
Den sista punkten för dagen och kanske även den viktigaste gäller boende. Kom på att jag bara har min lilla lägenhet till sista februari. Det är snart det och inte vet jag vart jag ska ta vägen. Väldigt typisk planering a la mig. Det löser sig alltid är ett farligt motto.
Det verkar dock inte vara så gott om lägenheter dit jag tänkt mig att flytta, sen har jag ju blivit lite fäst vid min lägenhet. Ett tecken på att jag bott här för länge. Jag börjar bli bekväm.
Under dagen får jag fundera lite på hur jag vill göra. Inte alls omöjligt att jag imorgon ringer min hyresvärd och tar tillbaka uppsägningen helt. Hyrorna är dyrare dit jag tänkt flytta, så bensinpengarna kanske inte gör så stor skillnad.
Aja, det tål att tänkas på iallafall. Nu börjar det nog bli dags att fundera på dagens mat, även frukost så att säga. Till tonerna av Takida. :)
Tisdag
Är trött idag. Kännt mig hängig och off större delen av denna dag med. Tungan värker lite just nu, men har nyligen ätit 4 mackor så det är kanske inte så konstigt. Längtar till dess jag kan ta ett tuggummi igen!
Dagen är samma sak som arbetsdagen. Lilla my fick självklart göra det hon ville och jag blev återigen skickad till andra sidan. Jävliga lass och pissiga profiler, behöver jag säga att jag inte var för glad? Jag ber de på pressarna att låta bli spriten på jobbet och precis innan så vi kan få det vi ska ha och ok sådana. Sen ska jag väl inte säga vad jag ett ögonblick tänkte om beredarna.
Vet att det är barnsligt av mig att gnälla på de andra, men när man inte är pigg så orkar man inte med en massa strul. Men skit ska skit ha som jag fått höra mer än en gång.
Vad gäller den lite gosigare biten... Gos. Allt jag säger. På sätt och vis är det väl tur att jag skaffade piercingen och på så sätt måste hålla mig i skinnet ett tag. Inga pussar eller kyssar och inte heller oralsex förrän den är helt läkt.
Hmm.... var det verkligen så genomtänkt att göra den. ;)
Konståknings EM inleddes idag, tittar med mindre än ett halvt öga på paråkarnas korta program just nu. Är ju typiskt att jag jobbar em denna vecka samt ska till Uppsala till helgen. Får försöka ha lite koll på placeringarna iaf inför VM.
Morgondagens kom-ihåg: ringa och beställa tid hos barnmorskan. Måste komma ihåg det. Risken finns för att de blir tokiga på mig för att jag är ute så sent.
Måndag
Men några kramar har det väl blivit iallafall. Gos gos. :)
När jag efter att jag slutat gick för att visa farbror ville det sig inte bättre än att en viss liten pojke var i närheten. Han log så lyckligt när han såg min tunga. Vi flirtade lite oskyldigt i matsalen under förra året. Fram till att jag fick reda på att han var ihop med en av tjejerna på den avdelningen som jag nu jobbar på, samt vilket ärkesvin han är. Jag har skrivit om honom tidigare. Flickvännen är numer gravid, och hans ex är en vän till mig (samma person som även varit tillsammans med a). Han har inte riktigt vetat om han ska hälsa eller inte sen han fick reda på att jag umgås med hans ex, men nu var leendet väldigt brett.
Pojkar är lustiga, så är det bara. Vissa är goa, andra för snälla återigen andra är ena jävla svin.
Imorgon börjar vi tidigare, så det gäller att komma upp lite snabbare ur sängen. Tänkte även försöka hinna hämta ut biljetterna till på fredag innan.
Nu får vi se om det blir till att sova snart eller om det blir tv och msn.
Musikalsugen
Kom självklart att tänka på den andra sötnöten från Footloose, dansaren Joan Alderman. Verkligen något att vila ögonen på.
Av detta kan man dra samma slutsats som jag skrev om tidigare idag: Lås in mig och släng bort nyckeln!
Jag känner mig kluven. Delar av mig vill bara ut och festa och strula runt. Men been there, done that. Det gör mig inte lyckligare, fast det kan vara riktigt trevligt för stunden. Problemen kommer vid att jag har lätt för att fästa mig vid folk och att killar ibland har en tendens till att fästa sig vid mig...
Tror att det kanske snarare är trygghet jag behöver. Fast jag vet inte. Har ju en tendens till att förstöra allt som är bra. De som alltid haft en trygg skyddad uppväxt har svårt att förstå, de som liknar mig är ofta lika trasiga. Men vissa verkar ändå fått koll på läget och klarat sig bra. Andra inte.
Tror jag citerat Robert Jordan någon gång tidigare, Sagan om Drakens återkomst, vilken del vet jag inte och inte heller om det är rättvänt men: det jag älskar, det förgör jag - det jag förgör, det älskar jag. Det känns bara så träffande.
Spegel, spegel på väggen där...
Smalbenen ska vi bara inte tala om, blodkärl som brister från och till så man ser ut som en 60-årig gammal kärring innan man ens fyllt 25. I och för sig var väl mina ben likadana redan innan jag fyllt 20... Vaderna sen... Fast där har jag ju faktiskt muskler. En hel del. Även på smalbenet, där andra hävdar att det inte finns några. Och nej, jag rider inte och jag spelar inte fotboll.
Även om jag känner så här gällande min kropp och känner mig rätt allmänt hopplös och misslyckad har jag inte varit så nedstämd det senaste. Peppar peppar, så har jag inte tänkt på döden som en lösning på ett tag. Tror att det kanske hjälper att vara irriterad på andra, på något konstigt vänster.
Jag ska dock inte säga för mycket, det tenderar till att kunna vända fort för mig.
Lås in mig!
OK, lås in mig! Lås in mig och kasta bort nyckeln! Det vore nog det bästa. Helt utan tvekan. Eller kanske lobotomi skulle hjälpa?
Facebook kanske har sina ljusa sidor. Ingen tvekan om det. Men... fick en frågan av mamman hur det stod till med kärlekslivet. Tänkte att jag kanske inte uppdaterat henne om a. Svarade att jag nog var av med honom iallafall och att det för övrigt inte gick någon nöd på mig.
Av någon jävla anledning kände jag för att kolla upp hennes bror på Facebook, något jag inte gjort på länge, visade sig att han troligen är singel igen...
Jag + pojkar = ingen bra kombination.
Vi hamnade i säng, eller snarare soffa, förra hösten dvs 2006. Det var efter att m sagt att han inte ville bli ihop med mig igen utan att vi skulle fortsätta träffas men inte vara ett par. Kändes inte bra eftersom jag kände mig oärlig mot båda killarna. Berättade det med, för båda. Efteråt bröt jag och m totalt ett tag. Jag som ville det, han ville helt plötsligt desperat ha mig tillbaka. Efter ett tag blev vi också ihop igen. Hur det gick vet ni ju redan...
Brodern såg jag inte så mycket av sen, m tyckte inte om att jag var hos "mamman" (hon var ju inte det då) så jag försökte att inte vara där när han var där. Han har en otroligt charmig son, 5 år tror jag han är nu.
Iallafall, i höstas tänkte jag på om man skulle försöka träffa honom igen, men då gick han och skaffade flickvän. Nu verkar det dock vara slut...
Men det ska jag ju inte tänka på! Säg det till min hjärna!
Så det bästa vore att låsa in mig någonstans. Där kan jag inte ställa till så stor skada!
Trött (som vanligt)
Problemet är att jag håller på att ta emot en del saker, och med mitt mobila bredband går det rätt så långsamt. Vill helst inte lämna laptopen på när jag sover, men det verkar inte som om jag har så mycket val...
Piercingen
Är fortfarande kvar hemma hos mor och precis som jag gjort hela dagen sitter jag och pratar med e på msn. Trevlig pojke. Får väl se hur det blir att träffas på måndag.
Själva piercingen igår då... Lite nervös blev jag väl precis innan det var dags, tidigare var jag ju bara så förbaskat trött. Men, men inte fan ångrar man sig när man bestämt sig. När det gäller sånt backar jag sällan.
Killen som gjorde den var riktigt söt. Tatuerad och piercad, och söt. Smaken är som baken heter det ju, och i mitt fall så är den bred. Men iallafall, när han tittat lite kom det fram att det fanns vissa problem. Jag har en rätt stor blodåder precis i närheten. Efter att han lyst och kikat än mer kom han dock fram till att han med största sannolikhet skulle kunna undvika den. Själva sticket kändes men det var inte så farligt. Fast det känns rätt så lustigt när någon håller på med ens tunga.
Så om 1-2 veckor ska jag tillbaka, funderar dock på att vänta 3 veckor (eftersom jag jobbar 3-skift o nästa helg är det uppsala som gäller). Men vi får se hur mycket staven skaver. Stället jag var på var för övrigt www.federal.se, så om inte annat finns där en söt pojke.
Det gör fortfarande inte lika ont som jag befarade, fast nu är tungan nog lite svullen, men det är inget som stör mig. Och vad gäller maten så... jag vet inte om jag har fått en släng av magsjuka så på sätt och vis är det bra om jag inte får i mig för mycket eftersom allt ändå bara rinner ur mig. Jag dricker desto mer istället. Två portioner av taco fick jag dock i mig ikväll. Med lite teknik så går det. :) På jobbet lär jag nog få hålla mig till yoggi och liknande, har ju inte så långa raster.
Dagen har varit händelselös, eller ja. Jag har suttit vid datorn mest hela tiden. Med e som ständigt sällskap. Angående att min syster tyckte att jag skulle hålla mig till äldre killar/män/karlar - mognad har inte med ålder att göra! Tror nog faktiskt jag ska ge e en chans, trots att han är 2 år yngre. Vi kan ju åtminstone lära känna varandra utanför jobbet, så får vi ju helt enkelt se...
Slutligen så... Det var nog tur att min piercing i navlen växte utåt (gjorde den för ca 9 år sedan) annars hade jag nog varit rätt så full med skrot nu. Den i tungan har väl inte ens hunnit börja läka och jag är redan grymt sugen på mer. Så gå gärna in på hemsidan och kolla. Får väl se om inte godingen kan bli klar med min tatuering snart så jag kan beställa tid, är ju lång väntetid. Är väldigt nyfiken på hur det känns, lite rädd både för att det kommer göra väldigt ont, men även för att jag kommer gilla smärtan alldeles för mycket.
Slutkörd
Annars så... jag vet faktiskt inte riktigt. Jag är bara trött. Får skärpa mig imorgon och skriva lite mer.
Trött och grinig
Kväll igen, och trött är jag. Riktigt trött. Somnade sent imorse, först framåt klockan 9. Låg och pratade med några på msn, varav den ena helt enkelt inte kan godta min ursäkt till varför jag inte vill vara något annat än vän med honom. En stor anledning är att han är vän med Tranås/Trehörna-folket och därmed även m. Hur skulle jag kunna bli ihop med någon annan av det gänget? Som vän lär jag gärna känna honom, men han har visst lite svårt att acceptera det.
Vid runt halv 11 ringde det på dörren. Förvirrad gick jag upp och öppnade. Det var en av blomsterhandlarna som lämnade över blommer. Han såg hur nyvaken jag var och ursäktade sig med att de skulle överlämnas innan kl 13 och det var ju klockan.
Jag fick lite ont i magen och funderade på om det var 41-åringen som blivit fullkomligt tokig. Men inte då, som tur va. Det var från a. "Tycker då mycket och Dig och tänker på Dig. Puss och kram A" Suck och suck och dubbelsuck. Det var röda rosor, röda nejlikor och några lila blommor.
Jag blev faktiskt förbannad. Vad tror han att han håller på med! Han vet ju för i helvete att jag jobbar natt! Och jag har sagt till honom att jag inte går att köpa, utan att det bara får motsatt effekt. I nuläget har jag fortfarande inte pratat med honom, blockade honom på msn innan jag gick online och jag svarade inte när han ringde för en 2 timmar sedan. Får skicka iväg ett mess till honom sen och säga åt honom att lägga ner. Är jag elak?
Det var riktigt svårt att somna om sen. Vackert väder ute och solen lyste genom persiennen. Framåt klockan 12 somnade jag väl om. Sov väl skapligt och vaknade framåt 16-tiden. För en person med mitt sömnbehov är det alldeles för lite. Jag känner mig helt färdig. Grinig kommer jag med all säkerhet vara ikväll. Godingen är inte heller på plats för att hålla mig på plats. Han är bra på att hantera mitt humör.
Försökte sova lite mer sen, men kunde inte somna. Ringde istället lilla mor. Bestämde att hon ska följa med mig till Linköping imorn. Mor kan man alltid lita på. Sen bestämde vi halvt om halvt att jag nog stannar där lite i helgen.
Så nu har jag två anledningar till varför jag inte kan gå på middag. 1) tungan 2) inte hemma. Bara jag vågar nu imorn så. Måste ju ta mig upp ur sängen skapligt med.
41-åringen har ringt 2 gånger, men jag har inte svarat. Första gången hörde jag inte ens har på ljudlöst och den andra nu nyligen. Måste ta och höra av mig till honom med sen.
Världens I-landsproblem jag vet. Jag är ju lite smått flirtig av mig med... Fast i vissa fall är det ju bra. Facebook kan vara lite trevligt det med ibland, eller det verkar ju finnas en och annan rätt så trevlig kille där iallafall. ;)
För övrigt, badrum badrum. haha, ja, jag har en rätt rolig lillebror och vi är nog lite lika iallafall. Känner mig helt väck i huvudet och jag ska troligen köra anläggningen första passet. Inte bra. Får bli en hel del kaffe inatt och imorn så ska tungan känna att den lever. :)
Oskyldig?
Och efter vad jag förstår var det fler bilder som bytte ägare under natten. Så det kan gå...
Oemotståndlig?
Natten var trevlig. E var tillbaka, han hade tydligen sovit en 22 timmar natten innan. Huvudsaken var att han var tillbaka. Får nog erkänna att jag är lite förtjust i pojken. Helt ointresserad verkar inte han heller.
En vän har i statusen på facebook skrivit "I love the chase... but thats all", lite ligger det allt i det. Fast jag är riktigt förtjust i själva spelet. En vecka till ska jag jobba med de små pojkarna. Kommer sakna nästan allesammans, de är för goa. Vad som händer får vi väl se.
Jag fick mycket riktigt sköta anläggningen själv den sista halvan, gick riktigt bra. Var lugnt, bara 10 och 12 my och inga strul, inga viktiga larm. Skönt, finns nog hopp om att jag ska lära mig med.
Annars så får jag det bara åter och åter igen bekräftat att jag gör rätt i att hålla mig borta från min far. Hans fru är riktigt besatt, helt klart är något fruktansvärt fel i hennes huvud. Det enda positiva är att de förlorat all trovärdighet hos åklagaren.
På vägen hem ringde telefonen. Ett nummer jag inte kände igen, bara riktnumret som visade på närområdet. Vanligen svarar jag inte eftersom det kan vara far, dock gjorde jag det nu. "Hej gumman" kom det ur andra änden. En viss 41-åring som undrade vad jag gjorde i helgen. Jag har ju inte svarat på några av messen. Svarade att jag inte riktigt visste. Han frågade om jag ville ha middag fredag eller lördag, svarade att jag funderade på linköping på fredag för att pierca tungan och att jag därför inte visste om jag kunde äta middag överhuvudtaget. Det lät tufft tyckte han. Sen började täckningen strula, hörde inte riktigt vad han sa. Men vi skulle höras ikväll igen.
Suck, suck, suck... och på toppen av allt har mottagningen kommit tillbaka här hemma. Tyckte det var skönt att vara oåtkomlig just nu, så jag har faktiskt stängt av mobilen. Jag ska ju ändå sova snart.
Men angående middagen, vad ska jag svara? Jag vill ju inte ha honom så. Vad jag vet.... Han är ju trots allt bara 5 år yngre än mina föräldrar, jämngammal med farbror. Han har 3 barn och det är allmänt känt att han är lite lustig. Exakt vad de menar med det vet jag dock inte. Men ändå? Det känns otroligt konstigt, inte minst eftersom jag kände igen hans röst omedelbart. Och för att jag faktiskt hade en mindre crush på honom för ca 10 år sedan. Har ju alltid varit intresserad av de som är lite äldre, men jag har mer än en gång kommit fram till att de runt min egen ålder nog passar bättre...
Bah, vad ser alla i mig? Eller står det helt enkelt "knulla mig" i pannan för att citera en Tranås-bo? (Kommentaren gällde dock inte mig utan en av mina vänner.) Och hur i hela friden fick han för sig att höra av sig till mig? Varför? Vad är han ute efter?
Var förövrigt han som fick mig att ändra mig angående hur jag vill begravas. Ingen kremering för min del trots allt.
Nä, nu ska jag kanske ta och krypa ner. Hoppas jag kan sova gott och länge, men jag tvivlar.
Onsdag, tror jag...
Natten som var, var helt ok. E var hemma, sjuk eller något. Lite tråkigt, men det gick ändå. Fortsatte att vara förvånad över middagsinbjudan hela natten. Vad sjutton håller han på med? På väg till jobbet när jag återfick mottagningen hade jag fått ett mess på den med. "Middag, fre el lör?" Det var allt. Jag vet inte vad jag ska tro, än mindre svara.
Min farbrors reaktion var bara att ingenting förvånar honom längre. Det betyder att världen har förlorat all sans, fullkomligt!
Dagen som varit så långt har varit lugn. Till kvällen hoppas jag på svar från både bror och en vän ska höra av sig om svar angående de två kommande dagarna. Vi får väl se hur det går.
Förmodligen ska jag köra anläggningen de sista fyra timmarna, ännu mer får vi väl se hur DET går.
Pojkar och män
A kunde inte hålla sig från att kontakta mig på msn igår:
A säger:
god kväll på dig, aiit väl med dig?
A säger:
allt ska de va!!!
Nolan säger:
jodå, det är det, sj då?
A säger:
jo de ar bra. har varit och tränat på gymet idag så ja är lite seg, jobbar du inte eftermidda denna veckan?
Nolan säger:
nej, natt
A säger:
okej,, då hade ja fel,,, då börjar du om en stund,,
A säger:
du får ha de så bra på jobbet inatt då,, god natt på dig, tänker på dig,,
A har precis skickat dig en vibb.
E säger:
god natt på dig med och hej!
A säger:
då,,
A säger:
va tyst du är
Nolan säger:
jag håller på att plocka ihop lite och så, sen vet jag inte om jag har så mkt att skriva heller
När jag väl kom till jobbet fick jag ett mess: "Tänkte bara så du inte va arg! Men de är du ju inte:). Du är för go. Ha de bra på jobbet och sköt om dig. Kram"
Suck.....
Jobbet var rätt så trevligt. Hade bestämt mig för att låta e vara, men då började han istället. Fast han kallade mig skata... Men sen lilla hjärtat. När jag sa att jag faktiskt kunde ta illa upp när han senare även kallade mig spöke kontrade han med att när man säger det i en sådan ton som han gör så kan det ju knappast vara så farligt. Han har rätt. :)
Aja, det senaste dygnets chock kom när jag startade min lilla älskling nu. Från och till får jag sms skickade till datorn, nästan alla är felskickade. Vilket jag trodde om det som nu aviserades. Men inte: "Har du lust att äta en bit mat till helgen? xxx"
Ursäkta!?!!? Vad missade jag!?!?!? Att kalla personen i fråga för pojke skulle vara fel. När jag var yngre var jag rätt förtjust i honom, tyckte att han var riktigt söt och så, om än något äldre... Numer har han 3 barn, på väg att skiljas (de har haft ett till och från förhållande) och jag kollade upp hur gammal han faktiskt är. Han var född 1966.
Jag träffade honom i helgen hemma hos min farbror, så det måste väl ha med det att göra att han nu hör av sig. Men vad vill han? Seriöst?! Vet ju att han är allt annat än över sin "ex"fru eftersom han håller på att spionera på henne. Skulle jag gå från a till en 10 år äldre kopia? Eller inte riktigt så, men vissa likheter finns nog.
Vad svarar man alls på ett sådant mess? Kan jag berätta för min farbror? Åldersskillnaden lär ju inte förvåna honom för mycket i nuläget. En annan bekant född 1967 har träffat en som är lika gammal som jag så...
Nä, det hela tåls att fundera på lite, eller...
Hmm...
Jag vet inte jag... Men, men, man ser ju hur nöjda vissa är bara man är i närheten...
Något jag vet är ju att man inte skulle tacka nej till en trekant med Keira Knightley och Johnny Depp, eller skulle man kanske hellre ta Orlando Bloom...
Helgen
Under lördagen städade jag lite här hemma och tvättade. Kändes skönt. Hade ju inte tagit fram några julsaker iår så det fanns knappt något att plocka undan. Några änglar har jag dock lämnat framme.
Jag hade lovar att komma förbi min farbror någon gång under dagen så jag åkte förbi a på vägen dit för att hämta upp det sista. Tänkte att det var en bra idé av två anledningar, för det första för att jag var tvungen att åka vidare skapligt snabbt och för det andra kändes det som om jag ville ha det överstökat så fort som möjligt. Han ska ha dottern denna vecka och då ville han inte att jag skulle komma och hämta något.
Han grät innan jag ens kom in och det fortsatte han göra så gott som hela tiden. Veckan som varit hade varit den värsta i hela hans liv, han älskade mig så mycket och kunde i nuläget inte tänkta sig att leva utan mig.
Det märks väl ganska tydligt att det inte bet så bra på mig. Jag sa att han var tvungen att hitta någon annan att prata med och att jag inte kan hjälpa honom.
Jag tycker inte om att se någon så förstörd, men samtidigt känns mycket av det han säger otroligt överdrivet med tanke på den korta perioden vi träffades.
Det känns väldigt skönt att jag inte måste åka tillbaka något mer och hämta något. Väldigt skönt. Det som är jobbigt är att han verkligen verkar tro att det hela beror på någon annan. Vilket det nu inte gjorde. Å andra sidan kan jag ju inte påstå att kandidater saknas. Måste försöka hålla mig lugn ett tag.... Känn min tveksamhet! Fast det blir ju ett jävla liv annars.
Angående att det skulle vara någon annan, jag hade en liten konversation med nallen på msn där jag skrev vad a verkade misstänka. Han frågade om det var så. Nej, svarade jag. Till saken hör att vi har väl varit på gränsen en gång emellanåt han och jag på jobbet, samt att han är i ett förhållande som han inte riktigt trivs med. Detta får mig att fundera lite på om han inte önskade sig ett annat svar... Aja, ikväll möts vi vid skiftbytet och då blir det att kramas lite. Inte bara med honom, båda mina gosebjörnar går på samma skift nu.
Och vad gäller a, min mormor ringde och väckte mig på lördagsmorgonen, hon undrade hur det stod till med killen och när jag svarade att det var slut och lite anledningen till varför sa hon "Vet du vad xxx, jag tyckte inte om honom". Kanske ska man fråga mormor om råd lite oftare. :) M har ingen haft något emot mig veteligen, det enda mamma sagt är att han nog behöver leka av sig lite mer än jag.
Mot kvällen begav jag mig hem till farbror. Tanterna lurade på mig lite stickeri så jag ska väl sätta mig lite senare och fortsätta. För övrigt var det en hel del barn på besök. Jag fick göra en inbakad fläta på en liten tjej, fick en riktigt puss av en ännu mindre tjej och två nattekramar av två pojkar. Den ena som jag knappt sett sedan han var riktigt liten (han är 11 nu) frågade om jag gick i 8.an!!!! Haha, barn är för goa!
Söndagen tvättade jag lite till, tog hand om en bunt papper som skulle in i pärman och annat plock. Började även rensa ut bland gamla tidningar. De som är viktigast att behålla är Marvel-tidningarna. :)
Det kändes riktigt lustigt under hela lördagen att veta att anläggningen skulle köras igång på morgonen men att jag inte skulle dit förrän på kvällen. Riktigt lustigt. Natten som var gick dock bra. Var alldeles för lite att göra, men jag var rätt så pigg. Plågade de andra en hel del. E mest, men han ser rätt nöjd ut om man säger så... Godingen och jag hann prata en del. Jag mådde inte så bra heller så vi tog det lugnt när vi jobbade tillsammans, snurrig i huvudet, ont i magen samt mensvärk. Hoppas på att det blir bättre inatt.
Mensen är jag dock otroligt glad över att den verkar komma som den ska. A och jag hade ju knappt sex den sista tiden, men det blev lite si och så med p-pillrena runt jul och jag skulle bara inte kunna behålla barnet om jag hade blivit gravid. Å andra sidan vet jag inte om jag klarar av ännu en abort. Men det verkar lugnt.
jaja, kommentarer att komma ihåg och kanske skratta lite åt: "Nä, det tänker jag inte göra, inte ens till dig xxx" när jag sa till e att lova att aldrig köpa en förlovningsring för 16000 till någon tjej. "Nu är du självkritisk" "Du borde vara nöjd, tänk hur många som skulle vilja vara som du". Det sista köper jag dock inte. Sist men inte minst "Kan det inte vänta till helgen", jag säger bara hahahaha.... :D
Förövirigt har jag ett antal blindates som väntar om jag går med på det. Bossen vill fortfarande para ihop mig med en vän. En vän i Götet vill para ihop mig men en juridikstuderande och lilla my på jobbet hade några förslag hon med. Så mig går det ingen nöd på.
Sugen
Nästa helg kommer det inte heller bli något om veckan går som jag planerat. Den 25 däremot bär det av till Uppsala med flickorna, så då kan det ju hända på lördagen. Känner jag damerna rätt så lär ju två slåss om stången. Haha... ja, jag är aldrig värst, så är det bara. Eller... ;)
Gääääääsp
Naja, men snart är man tillbaka i dimman. Jag längtar redan! Eller inte, eller jo. Eller något.
Arbetsdagen gick bättre och var mindre seg än väntat. Kände mig överflödig och bortknuffad under underhållsstoppet, men som tur var fanns det dårar som tyckte att brickorna skulle gås igenom ännu en gång... Och som lämnade högen på golvet. Så det fanns ju något jag självmant kunde ställa mig med.
Den lilla tiden jag tillbringade vid betarna lyckades jag dock kleta ner mig rätt så rejält och få lut på både armar och kläder. Blev tillsagd att byta kläder. Tror dock inte att det frätte hål någonstans på huden. Hoppas att kläderna är hela efter tvätten bara...
Ingen av dem som står mig närmast på jobbet var där idag. Fast det märktes knappt. Vilket härligt gäng. Äldre som yngre. Mest busas det väl med e, men inte bara. Så på så sätt längtar jag tillbaka till jobbet, för att jag har kul och trivs. Det är också anledningen till att jag inte känner mig helt misslyckad med att stå på ett industrigolv.
Efter jobbet begav jag mig till stan. Kikade först på mobil, men kände mig snål, samt att jag vill ha den svarta vilken de inte hade hemma på onoff. Därefter inhandlades två bh.ar på lindex, passar till de toppar/tröjor som jag köpte i Götet. I bokhandeln hittade jag en undangömd skatt. Klassiker. Köpte två böcker: D.H. Lawrence Lady Chatterleys älskare samt PC Jersild En levande själv. Den sistnämda läste jag under året i Tyskland, kommer fortfarande ihåg att jag under teaterresan till Hamburg slängde ifrån mig boken av skräck. Den innehåller stora, vita råttor som är trevliga!!!!! Det sista var det mest skrämmande, annars är ju huvudpersonen hjärnan Ypsilon. Det fanns även en bok av Emelie Flygare Carlén i hyllan, inte omöjligt att jag köper den med sen.
En fika hanns även med. Trevligt, trevligt, fast jag gäspade en hel del. Stackarn! Såg även en pojke jag tidigare lekt med, dvs jobbat med. Fast i Eksjö, och det är några år sedan. Roligt hade vi när vi klättrade på maskinerna. Iallafall, tur att jag inte mellanlandade på en fika hos farbror eftersom de stänger alldeles för tidigt enligt mig på fiken.
Innan hemfärd stannade jag till på Ica Maxi, höll verkligen på att somna när jag väntade i kön till charken. Hopplöst!
När jag kom ut till min lilla bil, gissa vem som står jämte mig. BGO. :) Vi är två stycken som alltid parkerar på gatan här hemma, turas om att stå bakom varandra. Ser knappt aldrig killen, men bilen ser jag dagligen. Tyckte det var lite dråpligt.
Kvällen blir lugn, mer än lugn. Förhoppningsvis sover jag länge imorn.
